Min första kyss, jag glömmer dig aldrig!
Mobbning är hemskt, det är verkligen det! Men trots mina år som utsatt så har jag en hel del vackra minnen. För att lyfta upp den positiva energin så tänkte jag skriva lite kort om min första kyss.
Det var som sagt strax innan jag började 7an som den värsta mobbningen startade. Trots det ryktet som spreds om mig fick en snygging upp ögonen för mig under höstterminen. Han var inte vem som helst, han var sååå cool för Han gick nämligen i 9an.
Idag är det inte en sån stor grej med att personen som gillar en är två år äldre, men när en är 12-13 så är det fan status!
Vi fann varandra i korridorerna i bergaskolan, jag minns att han kramade mig en gång utanför matsalen och lite sneaky grabbade han tag i min rumpa och klämde till. Det var riktig kärlek på tonårsnivå!
En dag när vi satt i en soffa på fritidsgården, inne i biljardrummet, det var vi två och några av mina vänner. Vi hade flörtat ett par veckor men det var inte ännu mer än så. Mina kompisar började hetsa att vi skulle pussas! "Andrea och M**** sitting in a tree..."
Han tittar på mig, djupt in i mina ögon. Jag kände hur pulsen ökade, handflatorna blev svettiga, och han kysste mig... Det var inte en bra kyss! Den var klumpig med tänder ivägen och nervositet från topp till tå!
Han kysste min hals och viskade i mitt öra "bättre kan vi" och vi kysstes igen och den här gången var det perfekt!
Vi höll varandra i handen och hånglade konstant i 2 veckor, sen gjorde vi slut över MSN.
Jag tror att han bidrog både till att jag fick status och att jag fick ännu mer blickar på mig både på gott och ont. Hela skolan visste nu vem jag var, för jag var inte bara en fet hora jag var också den tjejen som lyckades fånga in en kille i 9an.
Här är en bild på mig i slutet av 7an, charmig va?
I början på 7an så var jag oskyldigt blond, som alltid lix. Men ryktesspridningen och utsattheten gjorde att jag valde att sticka ut ännu mer.
